I det senaste inlägget var det dax för start på Umåker med Nemo. Den lilla sparrisen överraskade och ledde in på upploppet men blev slagen med en längd och pinnande över mållinjen som tvåa! Vilken lycka :) Därför känner jag hopp inför morgondagen då vi åker till Boden för att från bricka 15 försöka göra det som går för komma i mål bland dom första.

 

Efter senaste starten har jag kommit fram till följande vad gäller utrustning och upplägg:

- ingen käk

- rakt bett

- lugn värmning (2 bakvarv)

- mer havre i foderstaten

- höga gamascher bak

 

Allt detta gav en lugn och icke stressad häst inför starten och det känns otroligt viktigt för denna lilla pålle. Förhoppningen är att kunna återskapa denna känsla imorgon, även om det blir 30 mil norrut i ett (för Nemo) okänt stall. Sista träningspasset var i tisdagskväll med en tur längs Bergsbodavägen i mörkret, värmning till korsningen i Bergsboda och två intervaller till och från Lugnet/Diamant, (ca 500 m x 2).

 

I övrigt har hästfronten varit rätt lugn, vi glädjs åt snön som kommit igen efter att ha regnat bort efter jul. Millen har varit snuvig och haft två dagar med feber men verkar nu vara helt frisk igen och ingen annan har blivit smittad tack och lov. Han har selats ut med tömkörningsgjord och fått snirkla på i volter och serpentiner på banan en dag förra veckan, men innan det blir favoritsysslan för denna gosse får vi nog vänta ;) Pontiac har jag rakat igen för att kunna forsätta sätta igång utan att han för den delen ska vara svettg och blöt i flera timmar efter en ridtur. 

 

Nemo har förlorat sin bästa kompis Frami i fång, och sista natten tillsammans låg Frami i ligghallen med Nemo vakandes över honom. Väldigt sorgligt! Även New Shadows (Skuggan) har fått somna in efter att länge ha kämpat med sina egna hjärnspöken och bekymmer på tävlingsbanan. Så nu har vi ännu två saknade som betar på de evigt gröna ängarna.